torsdag 15 april 2010

KARIN KJELLSTRÖM KOLLÉN,
Systemadministratör på Dagens Nyheter


—Hur har ikonerna som används i dödsannonser förändrats? Går det att urskilja några rådande trender?
De har blivit personligare, tyckte den avlidne om katter så vill ofta de anhöriga att det skall vara en katt i annonsen. För 30 år sedan var det endast ett kors eller ros att välja på och ännu längre tillbaks var det endast kors eller ingen symbol alls.

—Varför använder man sig inte av fotografier i någon större utsträckning?
Fotografier är vanligare utomlands, det är inte särskilt länge sedan de började förekomma i Sverige. Först förekom de endast hos dem som hade invandrarbakgrund.

—Finns det ett regelverk för dödsannonser i Sverige?
Det finns ett regelverk som är framtaget för länge sedan i samråd med begravningsbyråerna. Reglerna togs fram för att det fanns önskemål om att annonserna skulle ge ett enhetligt och värdigt intryck och för att tydligt markera de sörjandes släktskap med den avlidne.

—Är det vanligt att tidningar sätter egna etiska riktlinjer?
Varje tidning bestämmer själva.

—Får en dödsannons utformas hur som helst? Kan man t.ex. byta typsnitt, placering och färg om man så vill?
Nej det är klart bestämt hur en annons skall skrivas, hur den skall se ut och var de placeras, med andra ord, inget byte av typsnitt, och placering.

—Hur tror du att annonserna kommer att se ut i framtiden? Kommer webben bli en arena för dödsannonser?
Jag tror inte att utseende kommer att förändras så mycket under en överskådlig framtid, det traditionella kommer nog att råda. Webben används redan idag hos begravningsbyråer och hos en del tidningar och det kommer nog inte att minska.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar